Konfliktundvikande
Konfliktundvikande är vanan att väja för meningsskiljaktigheter för att hålla det lugnt, även när det kostar dig. Du håller med, tiger eller byter ämne för att inte låta spänningen komma upp till ytan.
Att undvika konflikt kan se ut som gott uppförande utifrån. Under ytan är det ofta nervsystemet som behandlar ett svårt samtal som ett hot. Om oenighet en gång betydde en höjd röst, en kall tystnad eller en förälder som drog sig undan, lärde kroppen sig att spänning är farlig och att jämna ut den håller dig trygg.
Så du låter fel beställning passera. Du säger att planen låter bra fast den inte gör det. Du repeterar en svår mening i dagar och skickar den aldrig. Lättnaden efteråt är verklig, och den lär dig att göra om det. Priset dyker upp senare som bitterhet, känslan att ingen vet vad du faktiskt ville ha.
Konflikt är inte detsamma som fara, även om kroppen kanske inte vet skillnaden än. En gräns satt rakt ut är en sorts konflikt du klarar av. Att märka lusten att jämna ut, innan du följer den, är där valet finns.